Unoconcet

Igår var jag, Sam och pappa på Ikea. Köpte massvis med grejer! Sängstomme, köksartiklar, köksbord, kastruller etc. Så nu har vi alltså börjat köpa nödvändiga grejer. Innan hade vi ju bara handlat smått onödiga saker. Plåtburkar, kakfat, bordstabletter osv. Sånt som är kul att köpa. Enligt mig. Var iallafall där i över 4 timmar. Förstår inte hur det kunde ta sån lång tid? Självklart fick jag ångest när jag kom hem också... Angående sängen. Vårt golv passar inte riktigt till ekfanér, som sängstommen är i. Har varit helt inställd på att ha den, så tänkte inte riktigt på hur det ser ut till golvet. Nu hade jag hellre haft ben tror jag. Får se hur det blir med det.. 

Igår tog jag ut min navelpiercing också.... Hahaha. Ja, jag har haft hål i naveln. Kan inte fatta det själv. 13 år och dum skulle jag vilja säga. Men den har liksom suttit där. Sen dess. Har inte tänkt så mycket på den.

Jag måste nog ha lite svårt för förändringar.. När jag tog ut den så tänkte jag "okej, nu kommer jag aldrig ta i den igen. Jag har inte hål i naveln, jag har haft hål i naveln...". Lika dant när jag varit utomlands, "nu kommer jag aldrig vara i detta hotellrum mer". Eller när min mormor flyttade till Orust. Hon bodde i hennes gamla hus i kålltorp i 18 år. Har massa minnen där ifrån och så. "Okej, jag kommer aldrig vara här mer, kommer aldrig gå upp på vinden igen, kommer aldrig läsa "den döde kom cyklandes från vänster" på toaletten".. 

Varför gör jag alltid så? Så fort något är för sista gången så tänker jag så. Och så lägger jag till "eller jag ska aldrig säga aldrig, man vet ju inte". Sjukt verkligen.