Tjugohundranio.
Ups:
- Har lärt känna många otroligt fina människor som jag har haft det riktigt kul med
-
Besökt min favoritstad London och haft fantastiska dagar där med Sara, Therese och co
- Flyttat till min trevliga lilla etta i Strömmensberg
- Har varit "fri" på ett helt annat sätt än tidigare. Och med det menar jag att jag har kunnat göra vad fan jag vill, när jag vill, utan att ha en person som ständigt tjatar om att jag ska komma hem, som säger åt mig vad jag får och inte får göra, osv.
- Sett favoritbandet TVÅ gånger och sthlms-utekvällen är helt klart en av dom roligaste jag varit med om
- Varit på Way Out West och lyssnat på otroligt bra band, samt skådat en av dom vackraste munnarna jag sett. Dvs, Ben Bridwells i Band of Horses. Smått defekt, men ack så vacker
- Blivit ägare av två otroligt fina skor, en vinröd kofta, en vacker skivspelare, mm.
- Varit kär (började egentligen redan i slutet på 2008) i en väldigt fin människa på alla vis. Det jag kände då hade jag inte känt på väldigt länge, så OM jag var glad när jag fick veta att känslorna var ömsesidiga i våras. En person som betyder mycket och som alltid kommer ligga mig varmt om hjärtat
Downs:
- Jobbat på en restaurang i ett helt halvår med en chef som betedde sig som en riktig cunt
- Fått reda på att föredetta pojkvännen är ett riktigt kukhuvud och insett att jag slösat bort tre år av mitt liv på skit
- Åkt fast hos en biljettkontrollant på grund av ren klantighet
Slutsats:
Det bästa året på länge, helt klart. Har inte mått såhär bra på evigheter och det känns underbart. Och nästa år blir förhoppningsvis ännu bättre!
Det börjar ju bra iallafall. Firar in det nya året i London, Köpenhamn i slutet på januari, osv.
Ha ett gott nytt år. Cheers.
The Who och Melanie.
Spontanitet.
Men det bästa;
Den 28/1 åker jag, Therese, Anna och ev fler till köpenhamn för att se Stereophonics.
Fan vad bra det kommer bli, och vad kul vi ska ha!! Och förhoppningsvis blir det en lika bra utekväll som efter Oasis i sthlm. En klockren kväll på alla vis.
Synd att Ian Brown var slutsålt dock. Det hade ju nästan var för bra. Två flugor i en smäll.
Well, ser otroligt mycket fram emot detta.
Men får nöja mig så länge med att jag imorgon kväll befinner mig i London och får krama min Sara!
The Seeds.
Wtf?
Kan man inte lägga in musik från olika datorer? Fattar absolut ingenting.
Help me.
Tomten är far till alla barnen.
Hade en väldigt trevlig julafton. Har ju inga som helst förväntningar på sådana saker längre, men den var mysig! God mat, roliga samtalsämnen osv. Ett ständigt återkommande ämne var mormors nya pojkvän, eller vad man nu ska säga. Det är sjukt kul att hon har hittat någon, det förtjänar hon, min lille mormor. Well, inget Kalle det här året heller, men ännu en Kan du vissla Johanna?. Det är först detta året jag faktiskt insett hur fin den är. Mycket fin.
I julklapp fick jag en ipod, pengar och lite annat. Fick även en julklapp av bror min, vilket gjorde mig otroligt förvånad (och det här året struntade jag i att köpa till honom, typiskt). En "orgasmatron mini". Underbart! (Och nej, det är ingen vibrator som man skulle kunna tro, utan en sak man kliar håret med. Och FAN vad skön den är ska sägas. Det är något av det bästa jag vet, när någon pillar mig i håret och i nacken. Och nu kan jag göra det själv. Mycket bra.)
Igår blev det utgång med massvis av folk. Först några otroligt trevliga timmar på Kings Head, och sedan Jazzhuset. En klockren kväll helt enkelt.
Nu har precis tittat på Tomten är far till alla barnen. Genial film!
Word.
Det är ganska faschinerande hur hjärnan fungerar. Imorse drömde jag diverse konstigheter och en av dom sakerna var att jag störde mig nått så jävulskt på att någon granne körde Michael Jackson, om och om igen. Lite Dusty Springfield och sån skit också.
Vad är det jag hör när jag vaknar? "I was begging you for mercy" eller hur den nu går...
Jag får alltid för mig att mina grannar ogillar när jag spelar musik eftersom jag gör det högt och med mycket bas. Men spelar någon jävel musik klockan nio på morgonen, ja då skiter jag i vilket.
Nu lyssnar jag på den här .
Varför denna nedstämdhet?
Funderar på om jag ska sova hemma eller hos mamma och pappa natten till julaftons morgon? Att vakna ensam i en kall lägenhet vs. ett vaknande med hundrövar i ansiktet? Svårt beslut. Får nog paket i strumpan dock, som på den gamla goda tiden, och det är ju trevligt.
Lukten av julstrumpan är faktiskt en favoritlukt. På riktigt. Vet inte vad den är gjord av, men gott luktar det.
I övrigt vet jag varken ut eller in när det gäller både det ena och det andra. Minst sagt jobbigt.
Salut.
Otroligt irriterande att komma in i trappuppgången och känna en ljuvlig doft av mat, och den enda doften och smaken man själv har fått uppleva i hemmet denna afton är doften av en salamibit..
Idag har jag jobbat hela dagen. Var tvungen att stanna kvar i över två timmar på grund av att folk köper presentkort som tokar nu under jul. Att sälja Presentkort för lååångt över hundratusen, med två timmar kvar till stängning, det är fan inte klokt. Och det är bara vid informationen ska påpekas. ICA och dom nya kortautomaterna har jag inte räknat med.
Ska jobba imorn och på julafton också. Detta innebär att jag imorn innan jobbet måste hitta en julklapp till mormor min, klippa mig och annat nödvändigt. Samt svänga förbi David på hans jobb för att hämta mitt kompendium som jag glömde hos honom för ett tagsedan. Kaan hända att jag svänger in på Monki och köper mig något fint samtidigt, då Levi's ligger precis bredvid..
Nu ska jag fortsätta min fjärde franska film på två dagar..
En rumpa i ansiktet.
Gårdagens planer sket sig på grund av för lite sömn. Istället åkte jag hem till mamma och pappa för lite middag och som alltid, en massa filmtittande. Behövligt!
Skulle klippt mig idag, färgat om håret, köpt klapp till mormor, städat mitt hem, osv. Men jag vaknade halv ett och skulle ändå passa Linnea klockan fyra, så det sket sig det också. Och nu kan jag lika gärna stanna en natt till då jag jobbar imorn bitti.
Jag måste säga att den här snön förvånar mig. Trodde att en vit jul var ganska uteslutet numera, men det är helt sanslöst mycket snö. Och kallt så inåthelvete.
Tänk att man i lördags såg en tjej vid kapell som gick med bara ben. Och hennes vän hade inga stumpor i sina pumps.. ? Hjärnor stora som flörtkulor skulle jag tro...
Gårdagen.
Efter det, och några timmars jobbade på informationen åkte jag hem för att sedan åka vidare till Stefan med några från kursen. Där blev det lite öl osv. Sen slutade det med att vi hamnade på någon handels-fest. Kändes ungefär som avenyn, fast värre. Men öl för tio kronor och trevligt sällskap gjorde det hela okej.
Det var en snubbe där som var jävligt lik Pattison. Fast en fulare version. Kan tänka mig att han har hört det förr..
Nej, nu ska jag jobba vidare.
Mitt hår har aldrig skiftat gult..
Viva kan ta sig i röven...
Det där med att färga hår alltså. Varför började jag? Nu kan jag inte gå med något annat än mörkt. Hade varit skönt att vara som Malin exempelvis, som är snygg både som blond och brunett.
Well, vilket märke är bäst för hemmafärgare?
This is confusion, am I confusing you?
Skulle hinna gå en sväng på allum igår innan jag skulle hem till päronen och passa systern min. Men nej, istället fick jag Oasis-abstinens och var tvungen att lyssna på Columbia och annat.
Jag tror mitt knarkande hemma beror på att jag inte har någon bärbar mediamaskin (genialt ord). Tror dock att jag får en av tomten i år. Gott!
Himmel.
Nu sitter jag här med färg i håret på Andreas rum. Lite sent påtänkt, men det har varit annat på schemat under kvällen. Att färgen var orange innan den kom i håret gör mig lite skeptisk dock. Hoppas innerligt att resultatet inte blir det. Men det vore ju ganska så kul måste jag säga.
Plan A.
Lazy fuck.
Nu är jag också sådär lat som man absolut inte får vara enligt David. Jag äter min mat ur kastrullen. Haha, jag borde skämmas.
Nåja.
Kunde inte somna inatt. Detta för att min hjärna tenderar att sättas igång då jag kommer på en genial idé, enligt mig själv. Så inatt låg jag och grubblade på den. I detta fall handlade det om att den andra halvan av mig (den med vett) blev trött på den andra, trött på denna sjuka värld, all egoism och ytlighet. Trött på att jag tycker och tänker och vill, men inte lyfter ett finger för att göra något. Ungefär så som det brukar bli emellanåt..
Det sorgliga är att min idé aldrig kommer kunna fungera. För som sagt, egoism, ytlighet och framförallt pengar.. Det är ett faktum.
It's bull. Får mig att vilja kräkas lite smått.
(Dubbelmoralen själv, jag ja.)
Wonderland.
Igår tittade jag på en otroligt bra film, Wonderland. En film precis i min smak. Storyn, fotot, skådespeleriet, allt! Brilliant.
(Tack Joel för ännu en filmupplevelse, haha)
Love.
Nyårsutstyrsel?
Men det här nyåret, som förhoppningsvis blir jävligt trevlig då den ska tillbringas med favoritmänniskor i favoritstaden London, tänkte jag kanske (kanske) göra det. Inte med en massa smycken och annat krimskrams, men med en fin liten klänning.
Frågan är vilken och var jag kan finna den?
Nyår 05 och 07. (Jag är inte lika full på bilden som det ser ut, jag är bara jävligt ofotogenisk.)
Quadrophenia.
En lussebulle, tack.
Allt för att försöka få lite julkänsla här hemma! Men icke..
Är sjukt sugen på pepparkakor och lussebullar dock.
Åldrats?
Rensade som sagt i bildarkiven häromdagen, såg då den här bilden från slutet av ettan. Hade gått åt Jessica på hennes skolvisning om jag minns rätt (eller det måste det vara, kan inte minnas att jag haft luggen uppsatt någon annan dag en den)? Och då slog det mig...
Jag ser ju för fan lika liten ut nu, som jag gjorde när jag var 16 år gammal.......!
När man är trettio kan jag förstå att det känns kul om man ser ung ut.. men när man är tjugo vill man gärna se ut som det.. tack.
Sandra Dermark..
.. är ett jävla klantarsel. Hur fan kunde jag tro att jag skulle kunna lura en biljettkontrollant (även om jag lyckats förut)? Nu får jag käka upp det, och förmodligen tio gånger värre. SKIT!
Nåja. Inget att hetsa upp upp sig för. Inte än iallafall.
Det är redan trettonde december.. Det är helt sjukt vad dagarna går. Och tredje advent är det också. Kul att jag har en adventsljusstake utan ljus hemma..
När ska man sätta upp granen förresten?
God afton.
Är otroligt seg, men samtidigt rastlös. Jag vill ut och träffa töserna, men kvällen har och ska enbart bestå av film, clementiner, tradera och musik. Typ. Det behövs. Och jag ska jobba tidigt imorn bitti, och av egen erfarenhet är det alltid värst natten efter att man har sovit alldeles för lite..
Tänkte sätta på lite Beatles nyss, I've just seen a face, på Spotify, men kom på att det inte finns ett skit där. Ser då en variant som är med i Across the Universe och blir påmind om ett samtalsämne vi hade igår på kings. Snyggaste manliga skådisen...
JIM STURGESS, givetvis! Hur kunde jag INTE komma ihåg honom igår? Istället var det bara min tolvårsförälskelse Tom Schilling som dök upp, precis som alltid, och han är inte är inte ens särskilt snygg..
Sturgess däremot. Fulländad på alla jävla vis vill jag tro. Ser ut som en gud, sjunger som en gud, agerar som en gud, pratar som en gud. "M m mmm", som jag skulle uttryckt det i grundskolan.
Sturgess över, Schilling under.
(Min gamla klasskamrat från grundskolan, hennes lillebror är skitlik Sturgess. Sicken tur killen kommer ha om ett par år då han blir vuxen alltså.)
Lilla gubben.
När jag var femton år, i början på 2005, dejtade jag en kille ett litet tag. Den här killen hängde med alla "coola" partillemänniskor (dåtidens fjortisar) och då jag själv aldrig riktigt tyckt om varken partillebor eller fjortisar, kändes det ganska så avlägset att dejta honom. Men den här killen var jag lite smått betuttad i (att han var det i mig är däremot helt ofattbart med tanke på att jag hade världens stökigaste frisyr just då). Iallafall, han tröttnade så småningom för att jag inte ville ligga med honom (faktum är att vi inte ens hånglade, men det är en annan historia). Bland annat för att jag visste att alla skulle få veta det, och för att jag hade mitt tankesätt om att aldrig bli någons jävla helgerövring, ett samtalsämne bland polarna osv, redan då. Ja, det gjorde mig ju inte särskilt mycket att det fick ett sånt abrupt slut, eftersom människor som bara vill få ligga kan vara något av det oskönaste (heh) som finns.
Såg den här snubben alldeles nyss, och han ser seriöst exakt likadan ut som han gjorde för fem årsedan... Välstylat hår (säkert fortfarande daxvax), bling i örat, stor dunjacka och allmänt ful stil. Han hänger dessutom med samma människor som han gjorde då, som precis som honom inte heller har förändrats ett jävla dugg. Och då menar jag inte bara utseendemässigt..
Jag förstår varför småknoddar i femtonårs ålder beter sig som dom gör, men när man är tjugo år och uppåt borde det väl vara dags att lämna det stadiet, va?
Det känns som söndag.
Det blev en helkväll/natt.. Först öl och en otroligt trevlig stund på kings med några kursvänner. Sedan ytterligare öl på Pustervik och när klockan började bli mycket slutade det med, efter mycket om och men, att vi åkte hem till mig för lite Sierra-efterfest. Jag själv var ganska nöjd med mitt alkoholintag under kvällen, dvs fem öl, men resten av sällskapet drack sig goda på den (tre fjärdedelar av flaskan, rena undret att inget kalvade ner min toalett). Imorse la vi oss till sängs för några timmars sked i min 140 bädd, Therese, Niklas, Stefan, Björn och Jag. Trångt så inåthelvete, med mysigt.
Jobbar på allum. Det tog emot att åka hit förut kan jag säga. Ser ut som ett jävla vrak. Känner mig som ett sådant också..
Har märkt att jag blir helt otroligt jävla trevlig mot kunderna när jag inte suttit här på länge, och det är ju alltid positivt.
En illusion av långt hår.
Tittade på bilden nedanför, det ser lite ut som om jag har långt hår på den. Jag saknar det. Orkar inte med min halvlånga frisyr som bara hänger. VÄX! 
Gaah.
Nu har jag en sån otroligt jobbig tentaångest. Varför i hela friden PLUGGADE jag inte för? Ja, det gick ju skit. Som väntat. Blir så trött på mig själv ibland.
Nu ska jag göra nödvändiga saker som att titta på brittisk film och sova. Ikväll ska jag dränka min ångest med diverse ölsorter, i sällskap av trevliga människor.
Fucked up.
Kom även på när jag stod utanför min port att jag glömt nyckeln hos mor och far. Jag har en tendens till att bara slänga den innaför deras dörr när jag kommer dit, och givetvis glömde jag plocka upp den idag. Så far min fick åka hit och lämna den, stackarn, och under tiden satt jag på Maxigrillen med en massa fotbollpojkar.
Nej, nu ska jag försöka mata in så mycket kunskap det går innan jag kommer till det stadiet att "det får gå som det går, jag orkar inte mer, skiter i vilket".
Godnatt.
The Stone Roses.
Lyssna och njut, här.
What to do??
Har varit inne på att sticka nu i vår. Till London eller Brighton. Men med för lite i plånkan och en massa annat som boende osv, så kommer det inte att ske, inte nu. Något nytt jobb har jag ju heller inte sökt, så jag ska plugga vidare. Frågan är om jag ska fortsätta med fortsättningskursen i filmvetenskap, eller psykologi?
Tycker det är skitkul med film, intressant och vi är ett gott gäng och förmodligen kommer en del av oss fortsätta nästa kurs. Men samtidigt hade det varit sjukt intressant med psykologi..
Vet ej vad jag ska göra........ HELP!
Tjoho.
Nu borde jag också plugga. Och tvätta. Och diska.. Istället sitter jag här och skriver meningslös skit. Kul.
Kan ju även passa på att nämna mitt tidigare inlägg. Som jag misstänkte så var jag ledsen då, och endast då. En timme senare gick hela situationen över till att bli lika tragisk, men samtidigt otroligt komisk, som tidigare.
Nu ska jag läsa om konstfilm.
Ibland brister det.
Även för en icke känslomänniska som jag.
Jag gråter i princip aldrig, men ibland kan jag inte låta bli. Och jag hatar det. Jag hatar att jag, trots all jävla skit han har utsatt mig för, nyss grät på grund av honom. Inte för hur det är nu, för det skiter jag i, men för allt det som har varit. Det jag har känt hittils har varit hat, avsky, jag har tyckt synd om honom för att han är en feg, patetisk jävla lögnare. Fram tills för en stund sedan. Jag trodde aldrig i hela mitt jävla liv att jag skulle kunna gråta över den killen, efter allt han gjort.
Min datorn har varit full med skit ett bra tag, så häromdagen rensades den. Samtidigt åkte alla bilder på honom i tunnan, givetvis. Men jag hade glömt kolla under Mina Dokument. Idag när jag skulle kolla mitt cv såg jag att jag hade sparat några msn-konversationer. Några var från fem år tillbaka, och trots att jag egentligen inte ville var jag tvungen att läsa dom. Då var jag femton år, kär upp över öronen och lyckligt ovetandes om de kommande fem åren. Jag blev den Sandra igen för en stund. Men efter att jag läst klart kom verkligheten tillbaka som en fet bitchslap i ansiktet.
Jag fortsatte att läsa några andra konversationer jag sparat (varför jag sparat sånna här vet jag inte). Om gången då vi skulle ta en paus. Om gången han berättat om så många gånger, då han var påväg hem från mig och satt på bussen och kände sig orörbar, lycklig, "in fookin' sweet love" som han uttryckte det på msn. Jag läste även de två mailen jag skrev till honom. Det ena var från strax innan vår ettårsdag (som jag förövrigt inte fick ett dugg respons på, ett av alla miljon tecken på att han var ett svin), då allt var ett helvete. Och det andra som jag skrev var precis efter att hon berättat allt för mig. Ett mail jag inte skickade då den manupulativa skiten lyckades få mig att tro att det inte alls var som hon sagt...
Men det var inte förrän jag läste hennes och min konversation då hon berättade allt för mig, det brast. Då jag fick se allt, och nu veta helt säkert, att allt det han skrev till henne, som hon skickade till mig då, var sant.
Det gjorde så jävla ont att se detta. Se hans ord till henne, att se han skriva att han älskade henne, se dom snacka om oss två, att vi "gjort slut" etc. "men Is it like just friends now then? or is it like,lets see what happends or like we´re a bit naughty behind peoples back, or like .... hmmm...donno man, im actually up for anything...or am I? donno....Im comfused, but one thing´s for sure, I fookin adore you"...................................
(Hur i helvete kunde jag inte FATTA då att det var sant? Hur kunde jag vara så jävla naiv och tro att han faktiskt talade sanning, när det var UPPENBART att det var han som hade skrivit dom där sakerna? Alla människor har sitt skrivsätt, det var hans på pricken. Och även nu påstår han att allt det han skrev till henne då bara var "påhitt", att han inte menade det. Så fan heller.. )
Den människan är inte värd ett skit. Därför har jag god lust att slå mig själv på käften för att jag seriöst grät tills jag knappt kunde prata förut, på grund av honom. Men han har haft en sån jävla stor inverkan på mitt liv, och att veta att allt är sant, att han ljugit för mig under så lång tid (han har ju fortfarande inte talat om sanningen), det gör så satans ont. Inte för att jag älskar honom nu, utan för att jag har gjort det. Jag vet ju att han älskade mig under vårt förhållande (dom två sista åren iallafall, annars hade han inte gjort det valet han gjorde då. Även om han säkert nu försöker påstå något annat), men som sagt, det är lögnen som gör ont.
Jag vet att så fort jag har publicerat detta så kommer jag ångra mig utav bara helvete. Jag kan inte bli mer utblottad än så här. Jag vet också att båda två kommer läsa detta, men helt ärligt så skiter jag i det. Jag tänker inte "behålla lite jävla värdighet och lägga ner den här skiten" som hon så fint uttryckte det i en kommentar. Passar det inte så sluta läs.
Vet ni vad. Han har inte ens bett mig om ursäkt. Det är det som sårar mest.
White Lies.
Det här bandet försökte jag lyssna på i våras, men det var inget som fastnade. Igår lyssnade jag på dom igen, och jag måste säga att en del låtar är riktigt bra.
Den här exempelvis.
Tycker ni ska lyssna på hela albumet.
Lekplats.
Dramatiker, regissörer, skådespelare och kompositörer/musiker hade 36 timmar på sig att sätta upp fyra korta pjäser. Alla om ett "möte" i Göteborg. Hela processen filmades, och givetvis var det processen som var det mest intressanta i hela det här konstexperimentet. Men fy fan vad bra det var! Särskilt tredje pjäsen. Helt otroligt att den skrevs på tre timmar och att dom lyckats få det så bra på så kort tid.
Antar att ingen av er var där, men ni missade något ska sägas.
Jag borde verkligen gå på teater oftare. Det är då min skrivarlust och lust till att sätta igång med Amatöraktörerna (min och Andreas frigrupp) kommer igång.
Efter teatern blev det film hos honom. Allt om min mamma. Se den!
Från Sticky.
(Det var förövrigt han som kom på "Sandra Bullocks and Mother Theresa", inte helt oväntat. Haha)
Heelo.
Idag ska jag inte göra ett skit. Tror jag. Ska passa på att mysa med hundarna som ska vara här över natten då päronen ska bort.
Ja, hon är lika skön som hon ser ut, haha.
Piano.
Ett stycke jag gillar enormt mycket, soundtrack från V For Vendetta. Det börjar i fjärde minuten. Här.
Mer musik.
Jag har ju faktiskt inte ens sett New Moon. Känner på mig att det kommer dröja ett jävla bra tag tills dess också, om jag och syrran nu inte går någon dag. Och det vore ju inte så dumt.
Den här låten är ett soundtrack i filmen har jag förstått. Jävligt bra låt.
Lyssna.
Ian Brown.
Waiting for the rapture.
En sån här..
Tagen från Facehunter.
Marmormannen.
En helt okej film, men FAN vad besviken jag blev i slutet. Där hade man suttit och fått sår i röven i nästan tre timmar, och så slutar den bara, utan någon som helst uppklaring...? Det kan man verkligen kalla "lack of closure". Jag ville ju för fan veta vad som hände med den där mannen! Frustrerande, minst sagt. Polsk film förövrigt..
Idag blir det varken kings, som det var tänkt, eller någon jobbfestgrej på Davids jobb. Min far kommer snart hit och ska sätta upp hatthylla osv. Nice det också!
Jul?
Känner ingenting, inget julmys överhuvudtaget. Otroligt tråkigt.
Det var likadant förra året. Hade julkänsla i slutet på oktober och i november, men i december kände jag absolut ingeting. Förmodligen för att jag under oktorber och november redan blivit överöst med jul då jag jobbade på Åhléns julavdelning. Att ta fram den lilla granen i förra lägenheten kändes meningslöst och bara jävligt tråkigt, julen kändes tråkig då jag inte fick fira den med min familj pga jobb osv..
På tal om det jobbet. Var där inne för någon vecka sedan och träffade min gamla handledare och arbetskamrat. Hade verkligen velat jobba där i år också. Det var så sjukt trevligt så det hade varit jättekul! Och hade David jobbat kvar hade det varit ännu roligare eftersom vi numera känner varandra "på riktigt". Och varför var inte mediakassan framför julkassan, som det är nu, förra året? Då hade man inte varit tvungen att gå ner till lagret för att få sig en titt...
Nej, jag ska tamigfan tvinga mig på julkänslan. Någon dag ska jag tvinga på Andrea en glöggkväll!
En sån här..
Funderar på om jag ska boka tid nästa vecka. Förmodligen..
Inte så gött.
Avskyr ordet "gött", vill använda det så lite som det bara går. Men tyvärr låter det ganska så knasigt att säga "fan vad gott". Eller det gör det kanske inte, jag har har väl inte riktigt vant mig vid det bara, som den äkta göteborgaren jag är...
Det jag skulle komma till var iallafall att det INTE ÄR SÅ GOTT att tvinga i sig käk klockan elva på morgonen (ja, för mig är det morgon). Men jag har en för lång skoldag idag. Föreläsning och någon film som är närmare tre timmar, om jag inte är ute och cyklar... Antar att det är en polsk/rysk/sovjetisk film, och det är förhoppningsvis bra! Brukar tycka det mesta är helt okej som inte följer den anglosaxiska dramaturgin och är äckligt amerikanska. The long kiss goodnight, som vi såg förra veckan exempelvis. Fruktansvärd film!
På tal om "ute och cyklar". Varför säger man så? Det finns så jävla många ordspråk och yttryck man använder som låter helt sjukt om man tänker på vad det egentligen är man säger. Jag menar, "ute och cyklar", "om jag inte är ute och tar en tur med cykeln". Eller "icke sa nicke", "nicke sa nej"....
Nej, nu ska jag rulla. Ciao.
Stökig bild.
Älskar min gröna kofta! Beyond Retro, ett jävla kap är det.
Sen ett litet tips till alla strumpbyxtöser; Lindex, svarta 120 den, 80 kr. Som vanliga tunna.. fast tjocka. Skitbra!
We used to be friends.
Jag är inne i en sån härlig musikperiod nu. Det är på konstant. Misfits, Ian Brown, Dead Moon, Kasabian, Smiths.. allt möjligt. Underbart. Vill bara dela med mig av all brilliant musik!
Just precis nu är det The Dandy Warhols. Ett sjukt bra band.
Here.
Sk. "tomtekinder".
Har ni sett Snowroller? Sällskapsresan filmen (klockren förövrigt). I slutet när dom sitter och käkar på restaurangen och tyngden-på-dalskidan-farsan har på sig kindmask, ungefär så känner jag mig ganska så ofta. Speciellt när jag ler med hela ansiktet.. hittar dock ingen sådan bild nu.
Ni ser..
(En ganska så osexig position måste jag säga. Särskilt om man tittar länge. Haha.)
Dreams.
Det var sjukt längesen jag hörde den, men den är ju sanslöst bra.
The Cranberries - Dreams.
Lite för fint väder för den här månaden?
Men det gör mig inget eftersom jag inte är något större fan av kyla.. Alltid trevligt när solen tittar fram!
Känns inte så sjukt kul att behöva diska det första man gör när man kliver upp. För ja, jag vaknade för en kvart sedan. Förjävligt! Ska börja tvinga mig upp även fast jag kommer somna stående.
Jag funderar lite smått på om jag ska ta mig en joggingrunda? Konstigt nog har jag faktiskt känt för det de senaste veckorna. Vore ju kul att utforska området lite. Har dock inga skor kom jag på.. eller byxor. Det sket sig alltså.
Men en promenad till skolan vore något!
