Turist, ja visst..
A good day.
London ikväll.
Fan vad trevligt det ska bli!
Tyvärr ska inte töserna med, eller radarparet Henke & Paco, men det kommer bli kanon ändå.
Har jag fått pengarna jag blivit lovad, som skulle vara min reskassa? Nej, givetvis inte. Så är det när man har ca två hjärnceller... Blir så förbannat TRÖTT på den killen.
(Jävligt kul att han fortfarande försöker få mig att tro att han inte är skyldig. Alla andra, även jag, vet att det var han som tog dom. Kan han inte bara erkänna?)
Well. Dags att packa. Hatmomentet...
So long fookers.
Förvirrande.
Lycka av vädret, fantastisk musik, häng med fina människor och annat.
Skämsmösseångest då jag häromdagen, ful som fan (inget smink, fett hår, iklädd trasor), är inne på Ica och ser honom. Personen jag minst av allt vill ska se mitt skabb-jag. Och det jag köper är kattsand och toalettpapper... Och inte blir det bättre av att rödlätta jag går i min vanliga takt, dvs fort och går om honom på väg till redbergsplatsen och helvetets vindar ger mig en Kenta-frill (älskar Kenta, men vill gärna inte se ut som honom)...
Aggression när jag i lördags gick omkring en stund på allum efter några timmars jobb och ser att det är en miss universe-tävling på plan 3. Tjugoåringar halvnakna på en liten scen. Och bruden som presenterade bikinimomentet säger att vi ska få se deras "fantastiska kroppar". Jaha, det är alltså inte BIKININ som ska visas upp? Lyckligvis slapp jag titta på det, tillskillnad från tjejen på indiska som tvingades både se och höra skiten då det var precis utanför butiken.
Well. Nu kokar jag dock mer än någonsin. Återigen har jag fått det bevisat att mitt ex är en jävla idiot (haha, hur många gånger har jag inte skrivit det? Finns uppenbarligen inget stop). Morgondagen kommer bli jävligt intressant, det är ett som är säkert.
Föredrar lyckokänslorna, helt klart.
Några få.
En livsnjutare.
Från bussen såg jag en stilig äldre herre sitta ensam på en bänk intill en stor gräsplätt med solen i ansikten och godispåsen i handen. Och det det såg fan helt underbart ut.
Kan inte sätta fingret på varför den synen gjorde mig så glad. Kanske för att jag kan se framför mig hur den här mannen stilat till sig en söndagseftermiddag, gått ut på en liten promenad och valt ut en bänk på en fin plats där han kan sitta ner och avnjuta sin nyinköpta gottepåse i solen, och bara ha det jävligt gött.
Så behöver det givetvis inte ha gått till. Men jag tror det.
Jisses.
Lyckad gårdagskväll måste jag säga. Först var det förfest hos mig med egentligen alldeles för mycket människor, men det var trevligt. Sedan blev det några timmar på nef där det dansades till usel musik, och kvällen avslutades med en skedvariant i sängen min, med Andréa, Therese och Henke. Gött.
Lite lustigt att jag stötte på en gammal vän till exet på nef. En standardreplik hos hans föredetta vänner verkar vara "han är skyldig mig pengar"...
Konstaterade att jag såg ut som en pundare förut, vilket jag har gjort hela dagen. Ringarna under dom blöta ögonen och den jävulska förkylningen har gjort att jag sett förjävlig ut rent ut sagt, haha. Det är en sak om man ser ut som ett ras och folk undrar vad i helvete man har gjort, klockan tio på morgonen, men inte sju på kvällen...
Slänger nog upp lite bilder imorn.
Från kvällen alltså..
"It's gonna be leeegendary."
Jag tycker lite smått synd om grannarna mina, för nu är det dags igen. Fäst hos moi. Blir trevligt tror jag. Och baben är hemma på en kortare visit vilket gör det ännu trevligare.
Jag gillar verkligen att ha folk hemma hos mig. Att ha de flesta samlade på samma ställe. Familjen samlad.
Well, kanske dags att klä på sig..
Cheers.
Heeeeelo.
Det där med att säga hej till folk man inte känner.
Vilken jävla prestation det är för oss svenssons. Och nu snackar vi inte småprat, utan bara ett "hej".
Man skulle aldrig gå omkring och hälsa på folk på stan, bara sådär. Inte heller på vagnen/bussen eller liknande. Kanske vid en hållplats om man är själv och det står en ensam person, men knappt det.
Det finns situationer då man hälsar på folk som passerar en, osv. och det märkliga är att man oftast känner om det är en "hej-situation" eller inte. Och ofta planerar man hälsningen i huvudet innan, tänker den. Iallafall jag. Sen kan man ju fråga sig varför alla dess hej ofta blir tysta i falsett..?
Varför hälsar man inte mer på människor? Det är väl skittrevligt? Iallafall inte o-trevligt.
Det är lite samma sak som med det här.
Uppsatsölen.
Uppsatsöl igår. Varför jag var med kan man ju undra eftersom jag inte ens skrev uppsatsen, men det var kul att träffa nya och gamla kursare. Blev en helkväll på Kellys och vi hade det skittrevligt.
Ångrar att jag inte skrev uppsatsen måste jag säga. Jag hade ändå två helt okej frågeställningar som jag hade tyckt varit intressant att forska vidare kring. Skitsamma om den inte hade blivit bra, man har ju en evighet på sig att få G.
Skulle istället ha en produktiv månad. Åt helvete med den gick det ju. Har inte gjort ett jävla dugg den här månaden...?
Nåja.
Nu ska jag iväg och röra på fläsket. Friskis eller joggingtur vid skatås, det är frågan.
Fan.
Ska ju till London om en vecka.
TÄNK OM DET INTE HAR BÖRJAT FLYGAS TILLS DESS?!
Det vore ju förjävligt. En hel vecka skulle jag vara borta. Har verkligen sett fram emot parkhäng, guinness, pubar och skäggiga engelsmän. Och att få umgås med Sara och co.
Håller tummarna...
Mhm.
Och jag kan inte låta bli att skratta.
Och då syftar jag inte på min utstyrsel (vit kjol, aprikoslinne), utan det faktumet att jag faktiskt grät på skolavslutningen i 9an.
Idag har jag så otroligt svårt att förstå varför jag gjorde det. Jag tyckte inte om min klass, jag tyckte inte om skolan, jag hatade min roll i klassen som hängde med sedan årskurs 2. Vad hade jag att gråta över?
Jag minns hur jag kände inför att börja gymnasiet. Jag borde ha sett fram emot det, att få släppa allt gammalt och börja om på ny kula. Men så var det inte. Jag hade svårt att smälta det att den trygghet som varit med under tio års tid skulle försvinna och tanken på gymnasiet gav mig så jävla mycket ångest. Jag var helt enkelt rädd att det skulle gå åt helvete, inte bli som jag tänkt mig.
Men tänk så bra det blev!
Men det kunde jag ju givetvis inte veta då, när jag på skolavslutningen grät över att det var sista dagen i grundskolan. För jag tror att jag grät på riktigt, för att jag tyckte det var sorgligt. Det var ju innan jag insett att det inte fanns ett dugg att gråta över.
Half the world away.
Fan vad oväntat att få höra Oasis - half the world away i högtalarna när jag anlände till allum för en stund sedan för några timmars jobb. Lite vett i huvudet har nissarna alltså.
En låt blir alltid på något vis bättre när man inte väntas höra den. På radion, i butiker osv. Glad-känslan blir en helt annan.
WTF!!!! Stones - Ruby Tuesday spelas just nu!
Dör av lycka.
Jakten på Bernard.
Såg precis en otroligt bra dokumentärfilm på svtplay. Jakten på Bernard.
Se den!
Det är inte möjligt.
Konstigt nog är jag inte skittrött, vilket jag borde vara med tanke på de få timmarna jag sovit. Men det är väl tur det då jag om tio minuter ska åka till morfar.
Just det. Ni vet "Björnen sover".. Har i hela mitt liv trott att man sjunger "han är inte farlig, bara man är vanlig" men NEJ...?! Inte konstigt att jag funderat över logiken i den visan...
Hatar när man som äldre inser att man missuppfattat ord i låtar osv.
Ledsen gubbe.
Pascal - Oslo.
Vi hade det fint tillsammans
men det var så fult
Jag insåg aldrig
Dina händer var kalla
Tycker det är brilljant.
Blekfis.
Förstår inte vad hon pratar om? Jag, BLEK, nej...?
Har aldrig sett mig som jätteblek, men igår morse då jag står i duschen och ser att kroppen min och kaklet går i ett, tänker jag på det och kommer fram till att jag är ju verkligen skitblek! Hahaha.
(Balen 08)
Tjaaa, om man till skillnad från de senare åren, skulle ta och satsa på en liten bränna det här året kanske?
När jag var ett vårtsvinsbarn.
Lovely.
Jaa..
Fyra timmar funkar, men sedan börjar det bli tröttsamt. Igår hade jag iallafall sällskap en stund. Älskar samtal med okända människor, framförallt med dom som är väldigt olik mig själv.
När man sitter här har man ganska mycket tid över till att tänka, och det mesta som cirkulerar i tankbanken just nu är sådant som irriterar mig. Musiken som spelas i högtalarna (får god lust att strypa EMD, idolnissen osv), att jag är luspank, att jag måste köpa dammsugarpåsar, att folk tar en för givet och annat som är allmänt jävla okul.
Glada tankar, tack?
Ska fixa min balkong när jag kommer hem tror jag. Rensa bort fimparna som legat gömda under snötäcket och ta bort den här saken som jag har valt att ignorera under hela vintern och hoppats på att den skulle försvinna av sig själv, men icke. Nu är den visserligen död, brun och ful, men det är nästan ännu värre..
Har sagt det förut, säger det igen.
Folk borde verkligen lyssna på Misfits.
The Misfits - London Dungeon
The Misfits - Skulls
Perfekt söndag.
Ja, faktiskt.
Åt en god frukost och lyssnade på bra musik medan jag satt och sydde på jackan jag köpte härom dagen. Inte ens det att jag satt och sydde in ärmarna 58 gånger innan jag insåg att det räckte med att ta bort innefodret för att få den att se mindre bredaxlad ut, gjorde mig något. Och gårdagens små-ångest hade lagt sig. Vid fyra åkte jag hem till Andréa för en joggingtur, god middag och prat. Fick höra hennes musik till texten jag skrev som förbannad sextonåring, och det lät skitbra. Svenskt, skönt vis-gung, typ. Och hennes ändringar i texten (Ska man behöva se ut som en docka med jättestora bröst För att bli älskad av dom med manlig röst? Fookin' hell...), gjorde den mycket bättre. Och sen kom även grannen min över på besök en stund. Mycket trevligt.
Kan det vara solen som gör att allt känns lite lättare tro? Förmodligen.
Ärthjärna.
Det skulle vara en "klassåterträff" med gymnasieklassen igår var det tänkt. Inte mycket till återträff, det var de vanliga damerna och Zaza. Men det var skittrevligt! Det blev öl på publik och Kino. Och efter några trevliga timmar drog folket sig hemåt och jag hamnade på efterfest i majorna. Där dracks det folköl och spelades besserwisser.
Sängen var go när jag kom hemtrallandes halv sju i morse ska sägas.
Well, det är ju synd att förmågan att tänka förnuftigt försvinner med alkohol i kroppen. Inte lätt när man blir tagen av stunden. Känns som om det blivit en jävla stor grej av detta nu (framförallt mitt uttalande på Kino, att tycka att en person är fin är inget märkvärdigt), vilket är helt onödigt. För det var verkligen ingenting. Ledsen om jag sårat en fin vän, inte min mening.
Ska man göra rätt för sig?
Köpte en väldigt söt klänning tidigare idag på Karltex.
Ser att priset är överkomligt, så jag testar den och det slutar med att jag köper den. Men när jag ska betala så sitter inte prislappen kvar. Tänker att den kanske åkt av när jag tog av mig den men vi hittar den inte, så hon som jobbar där löser det med att scanna in en annan.
Och mycket riktigt, när jag kommer hem och tar av mig mina korvtajta jeans bland annat för att prova den, så hittar jag prislappen i bhn. Ser då att det står 799 kr och inte 499 på den. "Fook, har jag sett fel, hört fel, betalat 799", tänker jag och kollar på mitt kvitto. Men på det står det att jag betalat 499 kr. Tycker det hela är jävligt märkligt och kollar närmare på prislappen och på den står det "Elvine", medan det på mitt kvitto står "Ben Sherman".
Dom har alltså satt fel prislapp på ena klänningen, på den klänningen som jag tittade på först när jag såg att den kostade 499, på den klänningen kassörskan scannar in för att prislappen på min storlek var borta....??
Situationen är som gjord för att jag ska ha tänkt "tar jag av prislappen på S så kanske hon scannar in den med den andra så jag får den billigare". Men så är det ju inte....
Borde ju vara glad över att jag fått den billigare, men jag har typ dåligt samvete.... Röven.
Hade en jävligt mysig dag förövrigt. Solsken, värme, kullersten, soppa på pustervik (årets första uteservering), kaffe i slottskogen, och detta med fina vänner.
Goddag.
Ska man inviga cykeln för i år kanske?
Ett gäng bitterfittor.
Någon kom på den geniala idén att starta en bokcirkel i helgen.
Sagt och gjort! Matilda, Therese, Julia och Jenny lämnade precis hemmet mitt efter ett par timmar med kaffe och intressanta samtalsämnen. Blev inte så mycket snack kring boken, Bitterfittan (passande bok just nu..), men otroligt trevligt var det iallafall.
Tidigare idag åkte jag iväg till Myrorna för att leta efter fynd. Ser mina drömmars fotölj för 180 kr (!!!). Grön, gammal och med rosmotiv. Men givetvis stod det SÅLD på baksidan av lappen. Så jävulskt irriterande.. Men den sura minen vände då jag av ren slump råkar hitta en grön arméjacka på vägen ut. Såg förjävlig ut på, men efter lite fix och don ska den nog kunna bli snygg. Att den kostade 60 kr var heller inte helt fel.
Kanske slänger upp en bild när den är klar..
Ön med det rosa huset.
Har haft det otroligt mysigt med mormor och Agnes iallafall. Har käkat god mat (köttbullarna bland annat, förjävla gott), promenerat, fotat mormor i hattar, osv. Hann även med en konstutställning med Gun Ulriksson. Blev väldigt inspirerad och sjukt sugen på att ta upp målandet igen, så nu ska det köpas duk och akryl.
Det största samtalet även denna gång, var mormors nya gubbe. Det var verkligen precis som när man själv tycker om någon och helst vill prata om personen hela tiden. Jag älskar det. Och han verkar vara en sån himla härlig människa också, och att han får henne att skina på det viset gör mig så otroligt glad. Hon är värd det bästa!
Heelo.
Sitter och käkar frukost, har lite smått bråttom. Jag och Agnes (päronen är utomlands så jag är hundvakt) ska snart besöka fina mormor. Lite jobbigt att hon bor på Orust dock, men det ska bli trevligt! Bjuder hon på sina köttbullar tro.. ?!
Gårdagskvällen björjade med en grymt mysig förfest hemma hos Malin, och slutade med öl på Publik. Även där var det otroligt trevligt, och det blev ännu trevligare när jag ser honom komma in genom dörren. Lika stilig som alltid. Kunde inte blivit ett bättre avslut på kvällen.
Tänk att en person kan vara en helt vanlig människa för vissa, men ge fjärilar i magen åt en annan. Visst är det märkligt!
Mormor & jag, hösten 07.
Skärtorsdagen.
En torsdag det festades hejvillt på under mina tidiga tonår. Varför vet jag inte. Vet nog inte ens varför man firar skärtorsdagen. Om man ens firar?
Nåja.
Gårdagskvällen spenderades i Jennifers uterum med fina vänner. Drack rödvin för ovanlighetens skull och hade köpt med mig ett kilo godis (38 kr kilot på willys, heaven!!). Några timmar senare var det dags för utgång. Det blev en fem-minutare på park lane (största aprilskämtet någonsin) för att sedan landa på Publik. Otroligt trevligt och att låtar som den här, spelades gjorde det hela ännu bättre.
Det stämmer verkligen. Stället, musiken och människorna gör verkligen mycket av en utekväll. Det spelar ingen roll om man ens pratar med några andra än dom man har sällskap med, atmosfären runt omkring är så jävla viktig. Visst kan man ha kul på ett ställe som är raka motsatsen till vad man tycker om, så länge man är med rätt sällskap. Men eftersom jag alltid är med rätt sällskap så blir helt enkelt utekvällarna alltid bättre på bra ställen.
Budaaa.
Intresserad, buda här.
Tycker den är väldigt fin, men den känns väldigt icke-jag vilket gör att jag känner mig obekväm i den. Tror det främst beror på axelpartiet.
Bättre att någon får användning av den istället för att låta den samla damm i garderoben.
Jag älskar:
Människor som driver med andra, och samtidigt bjuder på sig själva.
Påvägen hem från gymmet igår satt det en kille i sextonårsåldern och pratade i falsett i princip, med sina vänner. Alla tittade på honom som om han vore dum i huvudet, men då han verkade sjukt oberörd av detta (även hans vänner) fick det folk runt omkring att undra om han faktiskt var seriös, även jag..
Det var han ju givetvis inte. Hörde honom prata vanligt också.
Älskar sånt som får folk att tänka till. Han drev verkligen skiten ur halva vagnen.
