Mycket bra.

Det blev My Generation som utspringningslåt. Tack och lov!

En inte allt för bra dag i skolan förövrigt. Den började med valsträning inför balen och slutade med att jag fått reda på fyra slutbetyg, varav två jag redan överklagat. Men mitt VG i kulturhistoria satt jävligt fint, speciellt eftersom Sam gjorde arbetet mitt och att det är i princip det enda jag gjort i den kursen. Gillar Mikael skarpt. Ne, har insett att betygen har gått åt helvete. Speciellt då jag räknat ut snittpoengen på studentum. Mycket klantigt gjort eftersom ångesten började växa. Kanske ska gå tillbaka till "VG i snitt, då är jag nöjd" igen. Det försvann nu i 3:an då jag insåg att det inte var så jävla svårt att få MVG i ämnen. Men dom där jävla G:na alltså.

Ne men vad fan klagar jag för? Vad ska jag med mina betyg till? Jag har ändå inte tänkt att bli läkare etc. Vet inte ens om jag ska plugga vidare. Personligen så nöjer jag mig med ett butiksjobb i någon kul affär. Så länge jag kan hålla på med det jag tycker är kul på fritiden. Det vill säga; teater, bild, foto, film etc.  

Jag tänker inte bli nån jävel som blir identifierad med sitt jobb. "hej jag heter Sandra och jag är florist" eller vad det nu kan vara. När någon ställer mig frågan "vem är du?" vill jag inte svara att jag är advokat, biblotikare osv. för jag är fan så mycket mer än mitt arbete. Och visst är det så att det är inte lika intressant och säga "hej jag heter Sandra och jag är städerska" som "hej jag heter Sandra och jag är konstnär".

Är det bara jag som känner att jag kan ha ett butiksjobb eller liknande, och vara nöjd med det?

Blir så sjukt trött ibland på frågan om vad jag vill bli för något. Får en himla lust att svara att jag vill designa knappnålar eller tillverka mentosgodispapperet, eller något annat helt oväntat...

Nu ska jag nog ta mig ett bad i vårat nyrenoverade badrum.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0