Ikea - korv.

Nyss hemkommen från Ikea. Har köpt massvis med saker. Tv-möbel, hyllor etc.

Nu ska det monteras och diskas. Men först ska jag äta. Köpte mig en korv på Ikea för att magen kurrade. Men lika snabbt som jag köpte den kom jag på att jag inte vill äta den. Hatar korv. Framförallt korv med ca 23 % kött, vilket troligtvis är det som serveras på Ikea. Smått vidrigt alltså.

Dessutom är ordet "korv" ett av dom fulaste orden jag vet. Jag avskyr ordet och det tar emot varje gång jag ska säga det. Jag tror det kan ha med Krösamaja(?) i Emil, att göra. Ni vet, den scenen då hon ser en korv på en pinne och trillar ner i vargfällan? Jag tror det kommer därifrån. Avskydde den snutten och spolade alltid framåt när den kom.

Och tyvärr är det hennes röst jag hör i huvudet varje gång jag ska säga ordet "korv".

Och sen råkar det också bli så att jag får "fånt jag än körv, så huppe jag i älva" på huvudet...

Skitirriterande. 
 
 

Beslutsångest.

Ja, som ni vet ska Oasis till Scandinavium i januari. Och jag ska dit givetvis.

Nu har jag ett litet dilemma. Jag har biljett till deras spelning i köpenhamn. Det var tänkt att jag, Sam, Sara och Daniel skulle dit. Har fixat boende och allt. Men egentligen har jag inte råd. Inte Sam heller. Eftersom vi har en del köp kvar att göra till hemmet. Dessutom är det inte säkert att jag kan få ledigt då deras spelning är. För det visade sig att jag jobbade 8-9 november. Än så länge är söndagen fixad, men inte lördagen. Och givetvis känner jag mig sjukt dum som ställer krav när jag precis börjat på ett nytt jobb. Det känns inte alls bra faktiskt. Dessutom är det begravning för min gammelmormor i samma veva.

Så nu funderar jag på att sälja min biljett. Sam har redan tänkt göra det sen han fick höra att dom har spelning i Scandinavium. Och att det blir Jag, Sara och Daniel som åker kanske inte blir allt för kul för mig..

Om någon vill köpa min biljett, eller två stycken, så säg till. Jag säljer den/dom till högstbjudande. Jag har även ordnat ett boende, 1,2 kilometer från spelningen.

Säg bara till.
 

OASIS TILL SCANDINAVIUM!

Jag dör av lycka.
 
 


Lilla mormor Margit.

Idag vid tolvtiden dog min nittiosjuårgamla gammelmormor Margit. 

Mamma sa att det var väldigt fint. Mormor, mamma och de närmsta var på äldreboendet när hon somnade in. Det kunde inte blivit så mycket bättre. Och det var som om hon känt av att alla var där. För fem minuter senare, efter att mamma hunnit dit, så tog hon sitt sista andetag.

Usch vad hemskt det känns nu. Riktigt förjävligt faktiskt. Min älskade mormor Margit. Jag ville att hon skulle få fylla 100 år. Jag ville verkligen det, så hon skulle få sitt grattis från kungen. Det var riktigt jobbigt på jobbet förrut. Satt på infon med gråten i halsen och ville helst gå in i vårt lilla rum och släppa ut tårarna. Men det kunde jag ju inte.

Något jag kommer ha ångest över resten av mitt liv är att jag tänkte besöka henne igår. När familjen var hemma hos mig och Sam så sa jag att jag ville hälsa på henne. Innan det var försent. Men jag gjorde inte det. Mamma sa att det inte var läge att vänta med att besöka henne. Men jag gjorde det inte.

Fan. Jag orkar inte. Jag orkar inte med en till jävla begravning. Är nitton år gammal och detta blir min femte begravning. Denna skedde iallafall på grund av ålder, och inte av en sjukdom som de andra. Men jag orkar inte.
 
Kommer sakna min lilla mormor Margit.
                  

Det är nu man inser att man är fattig.

Jag och Sam storhandlade härom dagen. På Ica Kvantum i munkebäck. Ett ställe jag förövrigt hatar sen jag hade min praktik där i 9an. Efter två veckors slit från 8-16, fick jag bara en chokladask. Fattar ni, EN JÄVLA PARADISASK! Jag slet arslet av mig, arbetade som en vanlig anställd. Och detta vara till och med runt jul. Inte ens en liten korg med nötter, glögg eller vad fan som helst. En Chokladask! Nåväl. Allt som allt gick handlingen på runt 1300 kr, och vi köpte inte ens allting vi behövde. Helt sjukt.

Jag har ett litet motto, "ju billigare ju bättre, men hällre dyrare om det är något jag verkligen vill ha". Detta gäller kläder. Köper mycket hellre något jag verkligen fastnat för, för en dyrare peng, än något halvdant som är billigare. Min acne-kofta till exempel. Kostade rumpa för att vara en kofta och blev lite smått förvånad över att jag köpte den faktiskt. Men jag skulle snart kunna sätta en skylt "här bor Sandra" på den. Den är väl använd med andra ord. Men när det gäller mat, då ska det vara billigt. Så billigt som möjligt. Men inga Eldorado eller något sådant alltså. Vill gärna ha lite kvalitet på maten. Att vi inte handlade på Willys, utan på Kvantum kostade oss i slutändan alltså en del. Tyvärr är Kvantum det enda bra alternativet för oss att handla på då vi inte har bil. Men jag vet att det finns en liten willys någonstans nära oss, gick alltid dit med mormor när jag vara yngre, så ska försöka komma till minnes med vart den låg. 

Sen har jag ju blivit miljövänlig och vi handlade allt som gick ekologist. Det vill säga, det gick på ytterligare för att vi vill ha ett bra samvete. Är det inte sjukt? Att det är dyrare med ekologiska varor. Jag tycker det är skamligt. Tro fan att folk inte vill köpa det när det är dyrare än icke-ekololoiska. Men det är ju likadant med ekologiska varor som med lokaltrafiken. Folk köper vanliga varor för att det är dyrt med ekologiska. Men dom tvingas vara dyra för att ingen köper dom. Sänker man istället priset till normal pris för en sådan vara, så ser folk det mer som ett alternativ. Varför välja en icke-ekologisk vara, när man kan välja en ekologisk, utan att behöva förlora på det?
 

Lördagskvällens måsten.

Det blev lite försening med mitt städande idag. Dels för att jag fastnade framför laptopen då jag upptäckt att jag kan gå in på internet, men också för att familjen Dermark var här på besök. Pappa satte upp lampor och donade osv. Vi fick en ny micro också! Eller ja, ny för oss. Fan vilka snälla grannar man kan ha alltså. Eller föredetta grannar för min del. Jag och Sam väntade ju på att få mor och fars gamla då dom ska renovera köket, så vi har varit utan en sådan nu i en vecka. Men en nyinflyttad granne bredvid päronen visste om att jag har flyttat och frågade om jag ville ha en micro, då dom renoverat deras kök och inte behövde sin. Givetvis ville jag det.

Just det, jag hade ju visst överskattat ytan på vårt kök. Det är väldigt stort. Onödigt stort faktiskt. Men inte fan har vi plats för en diskmaskin. Dvs, vi måste diska för hand. Men än så länge har inte högarna börjat växa.

Dagen har bestått av storstädning iallafall. Har även gjort kaffe för första gången i vår perkulator. Har alltid druckit kaffe från bryggare, men valde att köpa en perkulator för att den var snygg. Ytlighet kallas detta.

En liten nackdel med att ha flyttat är att rökningen har ökat lite smått. Inte för att jag är en rökare och kommer heller aldrig att bli. Men jag jag har en tendens att gå ut lite då och då. Tyvärr. 
 
Nu ska det lagas tacos och fortsätta städas. Ida i gamla klassen har någon form av inflyttningsfest ikväll. Hade varit trevligt att gå. Speciellt att få träffa gamla klasskamrater. Men har faktiskt ingen ork ikväll. Eller tid egentligen. Och jag ska jobba på Allum imån bitti. Nästa träff får bli här helt enkelt. Inflyttningsfest.

Nåväl. Maten kallar. 
 

Gratis är gott.

Vi har inget internet ännu. Men se där, nu sitter jag och använder någon annans i huset. Billigt och bra. Lite segt dock. Men det duger ju givetvis eftersom det är gratis.

Äntligen ledig, efter fem arbetsdagar. Har precis käkat frukost vid det nya köksbordet, sittandes på en av våra nya stolar, med Andrea i luren. Fullkomligt älskar stolarna. Har gjort det sen jag fick syn på dom på Cervera. Och visst var det underbart när jag hittade dom på Chili för ett billigare pris. Idag blir det till att storstäda. Vi har varit lite sega på den fronten. Gamla målarburkar ligger fortfarande på golvet, dammet flyger osv. Men nu ska det bli fint. 

Igår träffade jag några gamla klasskamrater. Anna, Elin och Maria. Vi var hemma hos Hoier och käkade thai, pratade gamla minnen och hade det trevligt. Jag är den enda i vårt gamla "gäng" som inte umgås med någon av oss som umgicks då. Men när vi ses på sånna här saker känns det faktiskt lite som förr och vi har det väldigt trevligt. Tycker det är kul att prata igenom och få höra alla dumma grejer man sa och gjorde som nybliven tonåring, osv. Som man glömt av. Eller snarare förträngt. Får hoppas att det inte dröjer allt för länge tills nästa lilla återträff. Och då kan vi förhoppningsvis vara hos mig.

Det kändes faktiskt lite små konstigt igår när jag skulle hem. Som om jag insåg att jag verkligen har flyttat. För jag skulle ju inte hem till mina föräldrar, utan hem till mig. En timmes bussresa drygt, och inte tio minuters gångväg som det alltid har varit tidigare.

Nåväl.

Nu ska jag fortsätta städa. Men först blir det lite gitarr. 
  

Sliten.

Min fjärde jobbdag idag. Den var rätt krävande, och jag var lite smått nervös kan jag säga. Jag skulle vara ensam på min avdelning, alltså julavdelningen, och där med fylla på massa varor från lagret i morse, alldeles själv. Inte nog med att någon försov sig nere på lagret så att allt blev försenat, dvs att jag inte kunde hämta varor förän klockan nio, jag hittade inte ens hälften av det jag skulle hämta. Men jag tror att Erica har lite överseende med det. Att jag faktiskt är ny och inte förstått mig på hennes organisering på lagret ännu. Nåväl. Jag har det skitkul på jobbet iallfall. Trotts att jag inte vet vart saker och ting finns så jag får skämmas lite smått när kunder frågar. Idag gjorde jag dock världens tabbe. Jag glömde lägga ner två små julgranspynt i en kunds påse. Sicken panik jag fick. Tyvärr kunde jag inte göra något åt det och får bara vänta och hoppas på att hon ser det snarast möjligt och kommer tillbaka.

Det blir ingen tatuering imån. För ja, imån gällde det. Men jag börjar klockan tolv, då jag skulle gjort den. Och jag vill inte ställa mycket krav då jag är ny. Så det blir av den sjuttonde november istället. Segt att behöva vänta så länge.

Vi har inget internet i lägenheten ännu. Att vara utan internet är nästan värre än att vara utan mobil. Tjugo obesvarade mail från ett och annat, och en del räkningar som måste betalas. Så det fick bli ett besök hos päronen idag.

Nu ska jag gästa mitt gamla kylskåp.

So long.

Heelo.

Inte mycket tid över till att blogga nu när jag har fullt upp.

Inatt var första natten som sambo. Trevligt! Det ser fortfarande ut som fan i hemmet, men det ordnar sig med tiden.

Idag var min första jobbdag på Åhléns. Det var jättekul verkligen. Var inte på glas och porslinavdelningen som jag trodde jag skulle vara på, utan var vid julavdelningen. Bland alla papper och badrumsgrejer etc. Damerna jag jobbade med var supertrevliga och det känns faktiskt riktigt bra. Gjorde en tabbe dock. Gav en person för lite pengar. Hon köpte en sak för 21 kr och gav mig 101 kr.  Och ville alltså ha 80 kr och inte 79 kr. Så jag hade i huvudet "okej, hon ska alltså inte ha 19 kr (tänkte i tjugolappar) utan en till tjugolapp. Och då gav jag bara henne den tjugolappen.. Tyvärr var hon en sådan surkärring och hade inget överseende med att jag bara stått i kassan i ca fem minuter..

Utöver det gick det finemang. Såg till min förtvivlan att jag jobbar när Oasis spelar i Köpenhamn! Men det går antagligen att lösa eftersom jag sa till i god tid. Och jag kan ju jobba vilken annan dag som helst, men inte just dom tre dagarna när jag ska till köpenhamn, vilket jag givetvis talade om. Skall jobba på fredag också. Jag tatuerar mig klockan 12.00, och det är då jag börjar.. Förhoppningsvis kan jag skjuta på den tatuerartiden lite, eller komma tidigare samma dag. Jag hoppas på det sista. Orkar inte vänta längre.

Min gammelmormor ligger på sjukhus. Hjärtinfarkt. 97 år gammal. Dom kommer inte göra något mer om hon får hjärtstopp. Blandade känslor kring detta. Det är ju fan "Mormor Margit" jag talar om. En person som alltid varit pigg och glad trotts att hon varit smått senil de senaste åren, och sin ålder.  Hon har väntat på att få fylla 100 år, så hon kan få ett grattis från kungen. Sen var det lungt liksom. Hade hoppats på att hon fick fira en hundrade födelesedag. Ser tyvärr inte ut som att det blir en vecka till ens.

Saken blir ju inte bättre av att mina kära mormor ligger inne på sjukan också. För högt blodtryck och blodvärde. Dom vet inte var det beror på, bara att nått är fel. Det gör ju inte saken bättre att hon förmodligen kommer få ta hand om sin döda mor mitt i hennes eget elände.

Nåväl.

ciao.

Nu är jag förflyttad.

Nu har alla mina ägodelar kommit till mitt nya hem. Ikväll ska jag och Sam roa oss med att packa upp saker, sätta ihop möbler, och imån blir första natten som sambos. 

Trevligt, trevligt!  
 

Kylan är kommen.

Sicket härligt väder ute. Soligt och kallt. Kallt så man känner att nästippen skiftar till rött och man får smått ångest över att man glömde vantarna hemma. Så här är precis lagom. Lagom kallt.

Igår fick jag hem ännu en tradera vinst. En jättefin kofta. Dock var den inte lika fräsh som den var fin. Luktade otroligt gammalt och när jag tvättade den för hand igår kväll, blev vattnet alldeles gult. GULT!? Om det var för att den var smutsig då den hängt inne i flera årtionden eller för att garnet färgade av sig, det vet jag inte. Men den känns ännu inte okej nog för att kunna ha den på sig. Var faktiskt ganska äckligt. Det blir till att ta den till kemtvätt. Ska ändå dit med mormors gamla balklänning och hennes gamla brudklänning.

Idag har jag med mig första lasset till lägenheten. Inget viktigt. Brödrost och plåtburkar. Ska nog till Rusta en sväng efter jobbet, innan jag ska till lägenheten. Måste köpa ett nytt toalettlock. Känns riktigt ofräsht att ha deras gamla. Faktiskt.
    
En totalt väderlös jobbdag idag. Började halv tio och slutar halv ett. Det är liksom inte ens skönt att sluta så tidigt. Känns mest meningslöst och jobbigt att ta sig hit för att sen sluta med en gång. Nåväl. Jag blir ju 270 kr rikare.......... 
 
   


Live forever.

Det slog mig nu, jag ska ju fan tatuera mig nästa vecka.

Klump i magen. Vet inte riktigt hur den ska se ut ännu. Måste dit och lämna in bild snarast. Fook.

Den ska vara enkel, stilren. Skrivstil.

MALUT, DU  MÅSTE HÄNGA MED!
 

Ojojoj.

Börjar jobba redan nästa måndag! Är smått nervös. Men det ska bli kul.

Har varit och målat i lägenheten idag. Lister, taket i klädkammaren, osv. I helgen (senast) blir det inflyttning. Trevligt! Anledningen till att det tagit sån tid (har haft den i en månad nu) är för att vi har totalrenoverat den. Gjort om allt alltså. För att den var så sjukt ful och äcklig innan. Bytt golv i alla rum utom ett, målat om väggarna överallt, bytt lister, målat lister, spacklat igen massa hål, osv. Det har alltså varit sjukt mycket att göra. Men nu blir den kanon. 

Såg en sån skön snubbe förut när jag köpte mat på thaien vid oss. Hans headset till mobilen var en vanlig telefonlur! Alltså en fet jävla lur som det brukar vara till stationära telefoner. Klockrent.

Just det. Killen som tog min mobil var här och lämnade pengar förut. Fast då satt min chef här. Så jag missade honom. Tråkigt.

Det sjuka är att jag faktiskt tycker lite synd om honom. Jag gör det. Han känns som ett vilset litet barn, som inte vet bättre. Han är säkert raka motsaten. Jag vet inte. Men jag föreställer mig honom som en av dessa partillegluttar som hänger här vid bussarna på kvällarna. Som tycker det är lite tufft att röka och vara inne och härja på allum. Ni vet, sånna som är lite smått efter i utvecklingen, som inte passerat fjortisstadiet trotts att det var ett antal årsedan dom var tretton år gamla. Fick seriöst dåligt samvete när jag skickade mitt sms till honom i morse för att påminna honom om pengarna, osv. Ett jävligt töntigt sms måste jag säga. Löd följande:

"Hej kukhuvud! Tänkte bara påminna dig om mina 250 spänn som du ska ge mig idag. Annars ringer jag snuten, och mamsen din. Och hon lär inte bli så glad när hon får höra vilken odugling till son hon har. Jag jobbar på alluminformationen. Börjar klockan 4, slutar 8. Kommer du innan dess kan du lämna dom till personen som sitter där. Kom helst efter 4, så jag får se ditt fula tryne. Vet du vad! Det här är andra gången jag tappat min mobil. Killen som lämnade den förra gången fick 1000 kr i hittelön. Det hade du också fått. Istället är du så jävla dum och använder den, och går 350 kr back, istället för 1000 kr plus. Jävligt korkat killen. Det här hade du inte räknat med va? Att åka fast. Men vet du vad, Storebror ser allt! Och förresten, vad är det för skitmusik du laddat ner på min telefon? Inte konstigt att du är dum i huvudet när du lyssnar på sån skit. Ser fram emot vårt möte. Wanker."

Det kändes som om jag skickade det till en tolvåring, fast att han är runt arton. För det är den åldern jag ser på sådana som har fastnat. Jag hittade ju givetvis på det där med hittelönen. Har aldrig tappat den tidigare heller. Chefen sa att han skämdes när han var här, och att han såg lättad ut över att jag inte var här när han kom.

Nåväl. Nu har jag en fullt fungerande mobil iallafall. 
 

JÄVLIGT OSMART, KILLEN!

Som sagt, jag tappade bort min mobil i lördags, men nu har jag fått tillbaka den. Utan simkort dock.

Jag ringde till 3 igår för höra om någon hade använt den efter det att jag ringde dom senast. Visst hade någon det! Ringt, smsat, surfat, laddat ner saker, för över 200 kr. Vad den jävla nöten inte tänkte på var att 3 kan kolla upp allt man gör med sin telefon. Vem man ringer, etc. Så den här killen hade ringt ett hemnummer som jag sen fick av tresnubben. Jag ringde givetvis det numret, eftersom den personen som tagit mobilen haft någon form av anknytning till det numret. En man svarade, han visste ingenting om detta, men skulle höra med sina barn när dom kom hem. Sen ringde han så småningom upp och jag fick prata med sonen i familjen som berättade att det var hans kompis som tagit telefonen...

Pappan och sonen jag pratade med, kom hit till jobbet och lämnade min mobil samt 100 kr, från den killen som tagit den. Jävligt snällt av dom eftersom dom inte hade ett skit med min telefon att göra. Möjligtvis sonen då. Så det var lugnt tänkte jag, fick tillbaka min mobil och hälften av det killen brände, fram tills jag ser att den jäveln har tagit ut mitt simkort!

Fick namn och nummer på killen, som påstod att mitt simkort fanns på en pizzeria i Landvetter. Vilket det inte gjorde eftersom jag ringt och kollat. Så nu har jag precis ringt upp honom igen, bett han betala kostnaderna för ett nytt simkort eller ta hit mitt gamla, idag. Annars skulle jag polisanmäla honom (haha, vet inte ens om det går) och sa att mamsen nog inte hade blivit så glad om hon fick reda på detta. Så skraj i brallan blev han allt. Dickhead.

Jag kan ju säga det att jag är glad att jag inte spärrade mobilen med en gång, då hade jag aldrig fått tag på killen eller fått tillbaka min telefon. Men fan vad blåögd jag är. Jag trodde seriöst att någon liten ängel lämnat in den på västtrafik, eftersom det gick att ringa till den i över ett dygn. Men ack så fel jag hade. Människor är dumma i huvudet. Kapabla till vad som helst. Egoistiska jävla idioter... Ja, givetvis finns det undantag.


Kan ju samtidigt be en annan person att dra åt helvete. Läste en sak för några dagar sedan. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Det är så jävla patetiskt att jag dör. Situationen är så uppenbar. Det tycker inte bara jag, utan även fler. Skaffa dig ett eget tycke, det är allt jag kan säga. Fy fan.
 

Jobbigt, jobbigt.

Igår tappade jag bort min mobil. Någonstans mellan jobbet och lägenheten. Högst troligt på bussen till lägenheten. Förjävligt alltså. Det är skrämmande hur låst man känner sig utan mobil. Jag känner lite smått oro nästan. Att inte kunna få tag på folk, att folk inte kan få tag på mig. Men den är iallafall fortfarande på och det går signaler. Hade någon tagit den hade den använts. Och den användes igår senast 14.30, alltså på mitt jobb. Så ingen har använt den. Iallafall inte när jag pratade med 3 idag. Nu kan jag bara vänta och hoppas på att den ligger på västtrafiks hittegods. Dom har ingen helgservice..

Något annat som är katastrof är att jag inte har adressändrat ännu. Men något som är ännu värre är att jag har gett ut min blivande adress till viktiga människor. Dom som ska leverera soffan, brevet som skall komma från Åhlens osv. Jävla nöt alltså! Vart hamnar posten då? Skickas det tillbaka till avsändaren?

Nåväl. Har precis anlänt till jobbet. Har varit och blivit sminkad av Josefine, hon som sminkade mig med Sara härom veckan. Nästa vecka är det hennes examen, så hon ville prova sminkningen idag som jag ska ha. Väldigt mycket smink och det kändes lite väl mycket att sitta med det här på jobbet. Så tack och lov hade Kaisa smink med sig, så jag kunde sminka om mig. För ja, jag kan inte sitta utan smink.

Är det inte sjukt? Jag går aldrig utan smink när jag lämnar mitt hem. Jag tog till och med på mig lite mascara när jag skulle åka iväg för att bli sminkad! Helt sjukt. Jag gör ju inte någon festsminkning direkt om jag ska iväg och köpa mjölk, men jag måste alltid ha mascara på mig. Minst. När jag började sminka mig hade jag endast kajal och mascara (som på min posebild i bildkategorin från när jag var 13 år). Det var så jävla skönt. Jag kunde inte sminka mig. Visste ingenting om det, vad som var snyggt, hur man gjorde. Ingenting. Fram tills i början av gymnasiet så hade jag bara lite eyeliner, mascara och rouge på mig. Nu går jag motvilligt ut utan foundation, eller puder. Något av dom måste jag ha, helst båda två.

Rädd för att visa mitt verkliga jag kallas det. Sjukt. Slav under sminket.

Så nu sitter jag alltså här, med torr hy som svider efter försöket att få bort allt smink. Slutar om en timme. Ska träffa Malin, vilket var år och dar sedan. Sen ska jag hämta min traderavinst också. Två fina koppar. 

Nu ska jag köpa mat.
  

Just det.

Jag fick jobbet på Åhlens förresten! En kvinna ringde mig i morse och berättade det.

Hade jag vetat att det var från Åhlens hade jag nog harklat mig några gånger och svarat "Hej det är Sandra" och inte "Hallå", halft sovandes.

Min nuvarande chef är alltså en snäll sådan, hon bekräftade att allt jag sagt stämde bra. Tack och lov. Jag ska vara på avdelningen där dom säljer glas och porslin och sådant. Trevligt!

Tyvärr har jag fått upp olika scenarion i huvudet där jag tappar glas och har mig, hela dagen. Och det är ju faktiskt inte helt omöjligt att det kanske händer på riktigt. Speciellt inte då jag kommer vara riktigt nervös de första arbetsdagarna.

Men jag får helt enkelt börja ta Görans Kropps råd från föreläsningen jag var på för ett antal årsedan, på allvar. Att inte tänka "jag ska inte tappa, jag ska inte tappa" utan istället, "jag ska hålla hårt, jag ska hålla hårt". 
    

Låt gamlingarna få sitta för helvete!

Jag vet inte om jag nämt det redan, men det kan gott och väl nämnas igen.

Jag blir så jävla upprörd. Återigen, när jag åkte spårvagn idag och det inte fanns några lediga sittplatser, så ser jag minst tre äldre damer som knappt kan stå på benen, tvingas stå. Detta för att lata jävla människor inte ger ifrån sig sin plats! Jag tycker det är skamligt. Jag blir smått äcklad kan jag säga. Att inte dessa personer skäms? Jag fick en sådan lust att säga åt några på vagnen att resa sig upp och fråga om dom inte ser att en tant står och håller i sig för livet. Men jag gjorde det inte. Jag ska inte behöva säga åt andra hur dom borde göra, när det gäller en sådan självklarhet att lyfta på arslet inför en gammal människa.

Jag bryr mig inte ens om att sätta mig när jag vet att jag åker med en vagn som säkerligen kommer bli full. Det är ingen idé, för jag vet att jag kommer få resa mig upp inom kort ändå. Och jag ska väll för fan inte behöva sätta mig, bara för att garantera att en äldre person ska få sittplats? Det borde vara böter på att inte resa sig för en äldre. En jävligt hög sådan.

Apnissar. SKÄMS!
 

Avtändande så att säga.

Jag är ju en sån som inte gillar "typiska" trender. Eller jag avskyr det snarare. Jag vet inte varför, jag gör det bara. Orkar inte gå vidare in på det, har gjort det ett antal gånger tidigare. Men kort sagt, folk vill vara speciella, ha sina egna stilar. Men nu råkar det vara så att alla som vill det, ser i princip likadana ut. Det ska alltså jävligt mycket till för att stilen ska se riktigt personlig ut, och inte bara en som alla andra.
 
Vissa typer av plagg överväger jag inte ens att titta på. Just för att jag vet att varannan nisse går med en likadan. Och visst, en del saker kan vara riktigt snyggt. Men det hela blir liksom... avtändande, när jag vet att det är en riktig jävla modetrend just nu. Know what I mean?

Knästrumpor till exempel. Visst, det kan vara snyggt. Jag har själv funderat på att köpa ett par bruna, gosiga sådana. Men när jag väl tänker köpa det, ångrar jag mig. Just för att jag vet att så jävla många har det.

Kavaj är ett annat exempel. Ni vet kanske inte riktigt vad jag gillar för typ av kläder och stilar och sådant. Kavaj är något jag kan tycka är riktigt snyggt om man bär det till rätt saker. Annars kan hela outfiten bli jävligt åt helvete. Jag har sagt till mig själv att jag absolut inte ska köpa en just för att det är inne just nu. För att alla har det. Och hade det inte varit för den jag fick syn på häromdagen, så hade jag nog följt det. Men nu hittade jag alltså en riktigt snygg, som förmodligen kommer bli min om ett tag. Även om det tar emot, på riktigt.

Jag kanske är jävligt fånig, som avskyr trender och står över saker trotts att jag kan tycka att det är snyggt bara för att det är inne. Det är möjligt. Och jag själv är faktiskt inte ens ute efter att ha en originell stil. Har en ganska vanlig sådan. Men tyvärr är det så, att plagg mister sin charm, blir "avtändande" när alla bär det. Och det är synd. Då är jag oftast hellre utan. Faktiskt.
  

Tandläkarbesök.

Var hos tandläkaren i morse. Än så länge hålfri! Känns skönt. Dock petade dom bort lite tandsten vilket gjorde satans ont. Kan inte minnas om jag haft det tidigare, för apparaten dom använde har jag nog inte varit med om. Men sen så var det ju något årsedan jag var där sist, så jag antar att utrustningen har utvecklats en del sen dess. Riktigt jävla obehagligt iallafall och det blev en och annan min.

Jag har aldrig förstått mig på det yrket kan jag säga. Jag skulle aldrig i hela mitt liv, inte ens om jag fick en fast månadslön på 100.000 kr, vilja vara tandläkare. Titta och laga folks tänder, som i många fall säkerligen inte är speciellt trevliga. Känna personers andedräkt etc. Nej, verkligen inte. Men sen så är jag ju sjukt rädd för nålar och allt som har med blod och sånt att göra. Och tandläkaryrket är väll inte så jätte långt ifrån läkaryrket... Därför är jag också jävligt glad och tacksam över att folk inte tänker likadant som jag.

Nåväl.

Åhlens ringde till min chef förut, precis när jag kom till jobbet. För att prata med henne om mig. Det känns inte alltför bra i och med att jag kan ha sagt lite småsaker på intervjun som min chef kanske inte alls tycker. Ja, är lite smått rädd att hon ska ha förminskat mig. Vi har ju haft en del despyter, hon och jag, så det vore ju högst lägligt för henne att tala om att mina påståenden (att jag städar väldigt ofta här) inte stämmer. Men en sådan fuling tror jag inte hon är. Jaja, ringer dom så ringer dom.  
  

Ett skämt.

Igår kväll tittade jag lite på den amerikanska Talang på tv. I slutet av programmet började jag allvarligt fundera på vilken storlek den juryn har på hjärnorna.

Av det jag såg var det inte så många som var helt sjukt bra. Många var duktiga, sångare etc. En del var inte direkt något vidare.. Men det jag reagerade på var att dom skickade vidare en snubbe till nästa omgång, som tror han är Shakira. Som dansade omkring, jätte dåligt. Det var alltså det enda han gjorde. Likaså en annan dansare. Totalt värdelösa, båda två. Talangmässigt. Samtidigt skickade dom hem en tjej som buktalade och som kunde sjunga riktigt bra för att ha stängd mun. Och hon hade väldigt bra scennärvaro, etc.

Visst, denna Shakirasnubbe är säkert jättego med en fin personlighet. Och han är givetvis väldigt modig som vågar sticka ut så mycket och verkligen tro på det han gör. Och det är väll en talang i sig, att våga vara sig själv. Och det ska han absolut vara stolt över. Men inte fan är det någon talang, som det programmet är ute efter, som är värd en miljon dollar?! Det är det inte. Och jag kunde inte låta bli att tycka att juryn var riktiga idioter som faktiskt skickade hem folk som var duktiga på något på riktigt och låta dessa två män få stanna kvar. Programmet är väll ute efter en talang som får folk att häpna, inte en talang i att våga vara sig själv?
 
Eller jag kanske har missuppfattat hela grejen med det programmet? 
  

Vanilj.


Fikade med Sara, Andrea och Challe förrut. På vanilj. Fan vad stället har gått ner sig. Dyrare och jag fick en äcklig chailatte. Den smakade i princip vatten. Nåväl. Vi pratade strunt och vandrade sedan vidare för att hitta skor, osv. Sen begav dom sig till järntorget för att hämta ut några biljetter och jag så småningom hemåt. Tittade runt lite i stan först, efter möjliga kaffekoppar. Hittade absolut ingenting. 

Nu passar jag Linnea. Till middag lagade jag något av det äckligaste jag någonsin ätit. Lax. Jag älskar lax, verkligen. Brukar kunna göra den helt okej trotts mina brister i köket. Men denna smakade arsel. Kan bero på att jag inte tinade bitarna innan jag la dom i ugnen, jag vet inte. Men dom smakade i klass med den gången då pappa serverade icke färdig lax på grillspett och jag mådde förjävligt efteråt. Ungefär så. Nu sitter den i halsen. Tyvärr. För det är lite småjobbigt. Linnea klagade dock inte.

Nu ska vi baka kladdkaka. Återigen något jag är värdelös på. Att baka. Men sånt slinker ju ner i vilket fall. 
  

Lilla Agnes.






Kan vara den sötaste hunden jag någonsin sett.
  

Nu förstår jag varför jag stannat på Allum.

Var på jobbintervju på Åhlens idag. Det gick röv rent ut sagt! Var så sjukt nervös. Det var i klass med intagningsprovet till hulebäck. Jag fattar det inte. Blev torr i munnen, fick konstig röst, osv. Skitjobbigt. Sen ställde hon massvis med jobbiga frågor. "När blir du stressad? Vad gör dig arg? Vad är samarbete tycker du?" osv..

Det känns inte bra kan jag tala om. Jag fuckade det antagligen. Well, hur det gick återstår att se. Får svar om 1-2 veckor.

Precis hemkommen från allum. Jag och lillasyster åkte in för att byta mitt och Sams dubbelsängstäcke till två vanliga istället. Det har inte funnits några snygga påslakan, så det kändes lika bra. Fick även köpt en klocka. En likadan som Therese har, men den är sjukt snygg och jävligt billig. Alltså var den perfekt. 

Idag färgade jag mitt hår också, SJÄLV! Jävligt jobbigt och jag har säkerligen lite fläckar här och var. Men från min synvinkel ser det faktiskt helt okej ut. Däremot blev jag lite smått rädd när jag sköljde ur hårfärgen. Världens hårboll lossade från mitt huvud?! Jag fäller en del, men det här har jag aldrig varit med om. Det var alltså hur mycket som helst! Nu vågar jag knappt röra mitt hår i rädsla av att fälla ännu en.

Nåväl.

Nu ska jag titta lite på tv och äta paj.
 

Jävla fjanterier.

Det är en sak jag kom och tänka på igår. När jag för första gången på väldigt länge besökte BBs blogg. Jag brukar bli smått irriterad och tycker mest hennes blogg är patetisk eftersom hennes lilla spel är så jävla genomskynligt. Men igår tog jag mig en titt. Väl där, när jag skulle kommentera ett inlägg, så såg jag att det var så jävla mycket anonyma kommentarer.

Va fan? Är folk så inihelvete fega och inte vågar lämna ut sig själva? Vad fan är grejen med att vara anonym? 

Visst. Jag har också varit anonym. Men bara i dom fallen där det är så jävla uppenbart att det är jag som skriver, då jag inte ens behöver skriva att det är jag. I Emelie HPs blogg exempelvis, på den tiden då vi hade våra små catfights. 

Men hon är fan den enda.

Jag tycker bara det är så jävla löjligt att folk inte vågar stå för det dom skriver. Visst, det är minst lika töntigt av mig att skriva att BB såg ut som en kärring på den bilden då hon gjort en spray-tan, det är jag fullt medveten om. Men jag tycker det, och jag skrev det och hon får hemskt gärna skriva en kommentar tillbaka..

Nej, om man ska hålla på och fjanta sig på nätet med att vara elak, då ska man fan stå för det. 
     

Sandra och Sara på Oasis!

Nu är biljetterna bokade!

Var nervös där ett tag kan jag tala om. Datorn var så sjukt seg. Eller hemsidan rättare sagt. Förståligt, i och med att flera tusen säkerligen gjorde samma sak som mig. Satt och räknade in minutrarna innan klockan slog 10.00 och skyndade sig fortast möjligt för att få biljett.

Men nu är det klart!

Och jag är så jävla glad. 
  


Bulldags.

Just nu bakar pressbyrån kanelbullar för fullt. Eller ja, värmer dom i ugnen rättare sagt. Lukten når ända ut hit till informationen och det luktar ljuvligt. Funderar på att gå iväg och köpa en faktiskt. Igår var det ju kanelbullens dag. Brukar aldrig äta bullar på kanelbullens dag. Eller våfflor på våffeldagen. Åt alltså ingen kanelbulle igår. Så därför ska jag unna mig en idag..

Va fan, vadå "unna"? Äter alltid bullar om jag vill ha en bulle. Likaså godis, chips, fisbollar osv. Det är inte direkt så att jag följer någon diet och "unnar mig" något gott.

Nåväl. 

Jag kom förresten på vad den slags möbel jag vill ha i hallen heter. Telefonbänk! En sådan vill jag ha. Passar perfekt att ha framför ena köksdörren och så kan man ha mössor och sådant i lådorna. Och en telefon om man nu vill det. Inte för att vi planerar att ha någon hemtelefon. Kanske bara för sakens skull eftersom Sam har världens snyggaste plåtskyllt, som man kan ha till.

Sitter och letar efter sådana nu på tradera och blocket. Det är ju jävligt att alla finns åthelvete långt borta.. 
   

Oasisbokning imån.

Det blev ingen Soundtrack of our lives på liseberg igår för min del. Stannade kvar i lägenheten till 18.00 och hade inte direkt lust att gå dit i joggingbyxor och målarfärg på händer och ansikte. Men jag har ju redan sett dom en gång innan som sagt. Så det gör inte så jätte mycket.

Däremot gör det jävligt mycket om jag inte kan få till det med Oasisbiljetterna imorgon. Dom släpps klockan 10.00. Är forfarande pank, men det ska nog gå att lösa. Eller det måste det ju. Och det gäller ju att vara alert om man säger så. Sist jag skulle boka biljetter till deras spelning i Stockholm hade jag ståplatser från början. Två gånger till och med. Men eftersom det var första gången jag betalade med kort över nätet, gjorde jag fel. Båda gångerna. Så det blev ett par skitplatser istället. Hade riktig ångest efteråt över att jag inte bad mor min om hjälp med en gång. Wellwell..

Någon som ska dit?
  

OASIS TILL KÖPENHAMN!

Ja, dom ska dit! Kan knappt fatta det själv. Den 6:e oktober klockan 10.00 släpps biljetterna på en dansk hemsida.

Jag vill se dom igen. Helt klart. Och missade ju deras spelning i Danmark 2005. Som var jävligt mycket bättre än den i Stockholm enligt många.
 
Det suger att ekonomin är på noll just nu. Verkligen. Men ska se till att lösa det på något sett. Kommer ångra mig så inåthelvete om jag missar den spelningen. 

ciao.
  


Snopet.

Nu får jag fan ta och skärpa mig! Med tradera alltså. Idag var det andra gången jag förlorade en grej på tradera som jag verkligen, verkligen ville ha. En svart parkas! Enkel, lite 60-tal, mods-aktig sak. Jag hade inte en aning om att det var sluttid idag. Hur jävla dum får man bli och inte kolla upp det?

Jävligt typiskt alltså. Fan. 
 

Tapetångest.

Har återigen spenderat ett par timmar med att försöka hitta en tapet till fondväggen. Utan resultat denna gången också. Var på tre olika ställen, inte en enda som kändes klockren. Kan bero på att jag jämför dom med Ralph Lauren-tapeten vi hittade för några månader sedan på engelska tapetmagasinet. Den snyggaste tapeten jag någonsin sett. Men hur mycket jag än vill ha den tänker jag inte lägga tretusen kr för en rulle tapet. Så jag får leta vidare helt enkelt.

Vart fan kan man hitta schysta tapeter? Med mörk bakgrund och stora blommor/mönster i andra färger..

Det här med tapeter är jävligt svårt kan jag tala om. För mig iallafall. Det beror på min extrema beslutsångest. Helst av allt hade jag velat kolla igenom varenda tapetbok som finns i alla affärer. Men det har jag varken tid eller ork till. Men jag vill ju ha den snyggaste, den bästa! Och jag tänker alltid på hur mycket snyggt jag måste gå miste om som finns i alla böcker. För säkerligen missar jag många. Men det kanske är lika bra, eftersom jag då hade fått ännu mer beslutsångest. Det varit så sjukt skönt med en tapetshop på nätet. Med massvis av snygga tapeter.

Ska se om jag kan hitta en sådan.
  

Just det!

Igår hittade jag den ultimata skon, tro det eller ej! På Eurosko. Har aldrig sett något snyggt där, någonsin. Men jag tittade in för att kolla bara för att jag vet att dom finns med i idrottsrabatten. Och där, där står dom! Fanns i svart och brunt. Den bruna var dock för ljus. Annars hade jag velat ha dom i brunt.

Så imån tror jag det blir till att köpa dom.

Underbart.
 


Gårdagen.

Ja, igår gick jag upp tididare än vad jag någonsin gjort sen jag slutade gymnasiet (om man bortser från den gången jag inte kunde somna om efter halv tre), iallafall vad jag kan minnas. Nämligen klockan sju! Det lustiga är att jag var piggare då, än vad jag brukar vara om jag sover längre, och fler timmar. Igår blev det bara fem timmars sömn. Det är lite småkonstigt... Nåväl. Anledningen till att jag gick upp så tidigt var för att vi skulle storstäda i vårt lilla rum bakom infodisken på jobbet. Det har aldrig storstädats där kan jag tala om! Fy fan vad äckligt det var och jag fick lite smått kväljningar där det var som värst. Alltså i hörnen där igen kommer åt eller bryr sig om. Jaja, nu kan Ulrika vara där inne utan att få allergichock iallafall.

Efter städningen åkte jag in till stan för att senare möta upp Sara. Vi åkte till Jazzhuset för att bli sminkade av två tjejer som utbildar sig till makeupartister. Josefine, tjejen som sminkade mig fick tema vår på fantasisminkningen och sminkade mig med fjädrar och blommor. Sara hade tema höst. Dom var skitduktiga! Dock såg det mycket bättre ut i verkligenheten än på bild. Sen fick vi varsin utgångssminkning också. Sara skulle ut, så det var ju passande. Jag åkte däremot direkt till lägenheten och började riva färg på badrumsväggen... 
    


RSS 2.0