Unoconcet

Var hos tandläkaren i morse. Än så länge hålfri! Känns skönt. Dock petade dom bort lite tandsten vilket gjorde satans ont. Kan inte minnas om jag haft det tidigare, för apparaten dom använde har jag nog inte varit med om. Men sen så var det ju något årsedan jag var där sist, så jag antar att utrustningen har utvecklats en del sen dess. Riktigt jävla obehagligt iallafall och det blev en och annan min.

Jag har aldrig förstått mig på det yrket kan jag säga. Jag skulle aldrig i hela mitt liv, inte ens om jag fick en fast månadslön på 100.000 kr, vilja vara tandläkare. Titta och laga folks tänder, som i många fall säkerligen inte är speciellt trevliga. Känna personers andedräkt etc. Nej, verkligen inte. Men sen så är jag ju sjukt rädd för nålar och allt som har med blod och sånt att göra. Och tandläkaryrket är väll inte så jätte långt ifrån läkaryrket... Därför är jag också jävligt glad och tacksam över att folk inte tänker likadant som jag.

Nåväl.

Åhlens ringde till min chef förut, precis när jag kom till jobbet. För att prata med henne om mig. Det känns inte alltför bra i och med att jag kan ha sagt lite småsaker på intervjun som min chef kanske inte alls tycker. Ja, är lite smått rädd att hon ska ha förminskat mig. Vi har ju haft en del despyter, hon och jag, så det vore ju högst lägligt för henne att tala om att mina påståenden (att jag städar väldigt ofta här) inte stämmer. Men en sådan fuling tror jag inte hon är. Jaja, ringer dom så ringer dom.