Unoconcet

Idag är min och Sams treårsdag. Tre år! Helt sjukt vad tiden har gått. För tre årsedan satt vi på vanilj, nervösa som aldrig förr och pratade om oss två.

Det blir bio ikväll och middag. Ska bli trevligt!

Igår började teaterkursen. Det var riktigt kul faktiskt. Var lite smått nervös innan, men det var sköna människor och vi hade det riktigt trevligt. Det är kul att det är blandade kön och åldrar också. En skitmysig gammal tant är med! Klockren. Vi ska sätta upp en föreställning, Födelsedagsfesten heter den. Skall visas upp under vecka 18 på Hagateatern. Ser framemot det!

På vägen hem var jag med om en sjukt lustig situation kan jag säga.

Jag tog 17-bussen, och den var rätt full så jag satte mig vid de tresäterna som finns längst bak på stombussarna. Några hållplatser efter mig kliver det på en kille, som sätter sig bredvid mig då det i princip är den enda platsen som är ledig. Ju längre vi åker ju mer hoppar folk av. Tillslut är det bara jag och denna kille som sitter brevid mig kvar på bussen! Och där sitter vi, ihopknödda bredvid varandra (dom platserna är mycket mindre än vanliga) säkert fyra hållplatser, helt ensamma i denna buss! Det kändes så jävla lustigt. Jag visste inte om jag skulle flytta på mig, och sätta mig någon annanstans. Och jag vet att han tänkte likadant. Men efter att ha suttit så en stund så kunde vi ju inte flytta på oss. Och i och med att vi satt på sidan kunde vi se varandra i fönstret mitt emot. Ju längre vi åkte, ju mer var jag tvungen att hålla mig för skratt. Hela situationen kändes så jävla konstig. Men kul. 
 
Det kanske bara är jag som tycker sånt här är kul...