Unoconcet

Ni läsare som har varit med en längre tid har nog mer eller mindre märkt att jag tycker det är väldigt intressant att studera människors beteende. Särskilt i lokaltrafiken. Inte för att det som händer behöver vara något speciellt, men att se hur folk reagerar och beter sig i olika situationer är helt enkelt något jag tycker är kul. En buss eller spårvagnsresa utan musik gör mig inte särskilt mycket, det finns annat att fördriva tiden med.

Hemvägen på spårvagnen härom veckan;

Det satt en alkoholist på ett säte längst in på spårvagnen. Han var inte på något sätt otrevlig eller jobbig, lite pratglad möjligtvis, men inget annat. Han såg inte så trevlig ut kanske, och luktade förmodligen ganska mycket alkohol också. Men i övrigt var han inte stötande på något vis. Övriga platser på vagnen var så gott som upptagna, men inte det bredvid honom. Folk klev på spårvagnen, var påväg att sätta sig på sätet, men ångrade sig så fort dom såg vem som satt på sätet intill.

Det gjorde mig upprörd. Jävligt upprörd. Varför ville ingen sätta sig på det sätet? Det är inte så att man behöver sitta i knät på honom och lukta honom i armålan? Men att vara påväg och sätta sig på sätet, titta åt höger och sen resa sig upp, det gör man fan inte! Vidrigt beteende skulle jag vilja kalla det. Jag förstår att folk kan tycka det är äckligt med alkoholister. Men att titta på en, med avsky i blicken, det får mig att vilja ge dom en fet käftsmäll. Jag personligen har så svårt att se alkholister som något annat än en vanlig människa. För för mig är dom det, men som någon gång i livet hamnat snett och inte lyckats ta sig ur det. Det är inte äckligt, det är hemskt. Jag förstår folk om det är en otrevlig människa, men den här snubben var inte det för fem jävla öre.

En annan sak som hände var att det kom en kille och började rota i papperskorgen framför där jag satt. Ganska så hetsigt. Folk omkring började titta på honon lite småkonstigt och undrade vad han sysslade med. Jag med. Först antog jag att han letade petflaskor. Inget ovanligt. Sen slog det mig, och även andra märkte jag på deras smått äckalade ansiktsuttryck, att han kanske letade efter mat när han började rota i Mc-påsar, osv. Att leta pant är en sak, men mat är en helt annan, tänkte jag. Även andra delade min tanke såg jag.. MEN så tar han upp ett par nycklar ur en påse...! TJI FICK VI, minst sagt.

Det tredje var att killen bredvid mig började prata med mig. Skulle tippa på att han var lite över trettio. Ja, vi småtjötade lite om allt möjligt. Musik mest (han undrade om jag lyssnade på Kent, för att det såg ut så. Största dissen någonsin). Nåja. Han var väldigt trevlig och det var trevligt att prata med någon. Men så tittade jag på folket runt omkring oss. Alla med han-är-nog-lite-gammal-för-dig-bruden-blicken.

Ibland blir jag så jävla trött på människor. Varför ska inte jag kunna prata en främmande, äldre kille utan att behöva antas vara mottaglig för raggning? Och varför ska inte en äldre kille kunna prata med mig utan att folk ska tro att han raggar? Jag har ingen aning om vilka avsikter han hade när han började prata med mig, men inte fan var det att ragga iallafall då han var NYGIFT. Jag blir fan förbannad på människor som drar slutsatsen att det raggas när två främmande människor börjar prata med varandra. Det är fånigt. Är det så jävla svårt för folk att förstå att man kanske pratar med någon för att det är TREVLIGT?