Svettig gris på två ben.
Det är inte likt mig att springa som en tok för att hinna med bussen. Vanligtvis skiter jag i det och kommer hellre senare. Men idag skulle jag ta mig fan hinna med bussjäveln. Så jag sprang. Hundra meter. Och jag hann!
Det där var ett stort steg i min personliga utveckling ska sägas.
Mycket stolt.
Kommentarer
Trackback
